Ordlista · Uppdaterad
Sakliga skäl
Sakliga skäl är det krav lagen om anställningsskydd ställer på en uppsägning från arbetsgivarens sida: den måste grunda sig på arbetsbrist eller på förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen. Begreppet ersatte »saklig grund« när LAS reformerades 2022.
Kravet på sakliga skäl gör tillsvidareanställningen till ett stort beslut. En provanställning avslutar du utan att ange skäl, och en visstidsanställning upphör av sig själv vid slutdagen. Dagen efter prövotiden måste du kunna visa sakliga skäl för varje uppsägning.
Därför handlar valet mellan att anställa och hyra in om mer än månadskostnad: en inhyrd konsult avslutar du enligt kundavtalet, och det är bemanningsföretaget som arbetsgivare som bär kravet på sakliga skäl gentemot konsulten.
Arbetsbrist eller personliga skäl
Enligt 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd ska en uppsägning från arbetsgivaren grunda sig på sakliga skäl: arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen. Arbetsbrist är allt som inte rör personen: en tjänst tas bort, verksamheten läggs om eller ekonomin kräver färre anställda. Personliga skäl är till exempel misskötsamhet, samarbetssvårigheter eller bristande prestation – men uppsägningen får inte grundas enbart på omständigheter du känt till i mer än två månader innan du underrättade den anställde.
I båda fallen gäller omplaceringsskyldigheten: uppsägningen saknar sakliga skäl om det är skäligt att kräva att du i stället ger personen annat arbete hos dig. Har du redan omplacerat personen en gång av personliga skäl anses skyldigheten uppfylld, om det inte finns särskilda skäl. Vid personliga skäl ska du underrätta den anställde minst två veckor i förväg och varsla facket om personen är medlem (LAS 30 §); uppsägningen ska vara skriftlig (LAS 8 §). En uppsägning utan sakliga skäl kan ogiltigförklaras (LAS 34 §) och ger skadestånd (LAS 38 §).
Vad som ändrades 2022 – och vad det betyder för dig
Lagen (2022:835) om ändring i lagen om anställningsskydd, tillämpad från den 1 oktober 2022, bytte »saklig grund« mot »sakliga skäl«. Samtidigt skrevs in att en omplacering normalt räcker och att anställningen inte består under en tvist: domstolen kan inte besluta att den ska bestå efter uppsägningstidens utgång (LAS 34 §). Du betalar alltså normalt inte lön i väntan på dom, men blir uppsägningen ogiltigförklarad kan du bli skyldig att betala lön och skadestånd (LAS 38 §), och ersättningen för kränkning ska då bestämmas med särskild hänsyn till att motverka överträdelser (LAS 38 a §). Ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan slutits av en sammanslutning av centrala arbetstagarorganisationer får avvika från vad som är sakliga skäl och från omplaceringsregeln (LAS 2 c §).
Praktiskt: använd provanställningen till en verklig utvärdering, påtala och dokumentera brister tidigt och pröva omplacering innan du säger upp. Vad en anställning som inte fungerar kostar efter prövotiden räknar du på i vad kostar en felrekrytering; hur du avslutar innan kravet slår till står i guiden om provanställning. Är behovet osäkert från början är inhyrning ofta rätt väg, se rekrytering vs bemanning.
Vanliga missförstånd
- »Det heter fortfarande saklig grund« – nej, sedan den 1 oktober 2022 heter det sakliga skäl i LAS 7 §; äldre kollektivavtal och mallar kan använda det gamla ordet.
- »Arbetsbrist kräver att företaget går dåligt« – nej, arbetsbrist omfattar alla verksamhetsskäl som inte rör personen, till exempel en omorganisation.
- »Dålig prestation är aldrig sakliga skäl« – det kan vara det, om bristerna är påtalade, personen fått chans att rätta till dem och omplacering prövats.
- »Under en tvist måste vi behålla personen med lön« – inte sedan 2022; domstolen kan inte besluta att anställningen ska bestå efter uppsägningstidens utgång även om den anställde yrkar ogiltighet (LAS 34 §).
Källor och lagrum
Det här bygger sidan på – och det är här du kontrollerar oss.
- 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd – sakliga skäl, omplaceringsskyldighet och tvåmånadersregeln
- 8, 30, 34 och 38 a §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd – skriftlig uppsägning, underrättelse och varsel, ogiltighet utan att anställningen består och skadestånd
- 2 c § lagen (1982:80) om anställningsskydd och övergångsbestämmelserna till lagen (2022:835) – kollektivavtal om sakliga skäl; tillämpning från 1 oktober 2022
Vanliga frågor om sakliga skäl
Att en uppsägning från arbetsgivaren måste bygga på arbetsbrist eller på förhållanden som hänför sig till den anställde personligen, och att du först prövat om personen skäligen kan omplaceras (LAS 7 §).
Ordet byttes när LAS ändrades med tillämpning från den 1 oktober 2022. Samtidigt förtydligades att en omplacering normalt räcker och att anställningen inte består under en tvist. Kravet på arbetsbrist eller personliga skäl är detsamma som tidigare.
Nej. En provanställning avslutas genom besked senast när prövotiden går ut, efter en underrättelse minst två veckor i förväg (LAS 6 och 31 §§), och du behöver inte ange skäl. Missar du sista dagen krävs sakliga skäl från dagen efter.
Nej. Konsulten är anställd av bemanningsföretaget, som bär kravet gentemot sin anställde; hur och när du avslutar uppdraget styrs av kundavtalet.
Guider och sidor där sakliga skäl spelar roll
- Provanställning – det här gäller för dig som arbetsgivareHögst sex månader, två veckors underrättelse före avslut och varsel till facket – och vad det kostar att missa.
- Vad kostar en felrekrytering?Lön utan prestation, avveckling och ny rekrytering – räkna ut kostnaden med kalkylator.
- Rekrytering vs bemanning – skillnadenAnställa själv eller hyra in? Så skiljer de sig och när passar vilket.
- Rekryteringsföretag i Sverige
- Bemanningsföretag i Sverige