Ordlista · Uppdaterad
Kravprofil
En kravprofil är beskrivningen av vad en tjänst kräver av den som ska ha den: arbetsuppgifter och mål, formella krav som utbildning och erfarenhet, och de personliga kompetenser som avgör om personen lyckas. Den tas fram före annonseringen och är måttstocken för urval, intervjuer, tester och referenser.
Kravprofilen är det första steget i rekryteringsprocessen och det dokument allt annat bedöms mot. Köper du rekrytering av en byrå är kravprofilen dessutom det underlag byrån arbetar efter – ju tydligare den är, desto färre omtag.
Profilen har också en rättslig sida. Enligt 2 kap. 1 § diskrimineringslagen (2008:567) får du inte diskriminera den som söker arbete, och krav som inte behövs för tjänsten – körkort, »perfekt svenska«, en viss utbildning – kan enligt DO:s forskningsgenomgång missgynna sökande på osakliga grunder. En kravprofil som utgår från vad arbetet faktiskt kräver är därför både bättre rekrytering och ett skydd.
Vad ska en kravprofil innehålla?
DO:s vägledning »Hundra möjligheter att rekrytera utan att diskriminera« (2016) beskriver hur profilen bygger på en arbetsanalys: en systematisk genomgång av vad arbetet består av, vilka mål det har och hur rollen förhåller sig till andra. Först därefter formuleras kraven. Skilj på det som är krav och det som är meriterande, och definiera vad varje personlig kompetens betyder i just den här rollen – »social kompetens« utan definition bedöms olika av olika personer.
- Syfte och mål: vad personen ska ha åstadkommit efter sex till tolv månader.
- Arbetsuppgifter och ansvar, och hur rollen hänger ihop med andras.
- Formella krav: utbildning, erfarenhet, språk, certifikat – bara de som behövs.
- Personliga kompetenser, få och definierade, gärna rangordnade.
- Villkor och praktiska förutsättningar: anställningsform, lönespann, plats, resor, arbetstider.
Så används kravprofilen genom rekryteringen
DO återger en studie med tre råd för att minska risken för diskriminering: använd kravprofilen som utgångspunkt i alla faser, definiera kriterierna tydligt och rangordna kraven – och bestäm viktningen tidigt. I praktiken betyder det att annonsen skrivs ur profilen, att urvalet görs mot samma krav för alla, att den strukturerade intervjun har en eller två frågor per kompetens och att arbetspsykologiska tester och arbetsprov mäter det som står i profilen. Hur det hänger ihop beskriver guiden om kompetensbaserad rekrytering.
Profilen är också ditt försvar efteråt. Den som inte kallades till intervju eller inte fick jobbet har enligt diskrimineringslagen 2 kap. 4 § rätt att på begäran få skriftlig uppgift om meriterna hos den som valdes, och med en dokumenterad bedömning mot kravprofilen kan du svara. Rekrytering och befordran är dessutom ett av de områden där lagen kräver aktiva åtgärder (3 kap. 5 §), och en dokumenterad kravprofil är ett sätt att arbeta med dem.
Vanliga missförstånd
- »Kravprofilen är annonsen« – nej, annonsen skrivs ur profilen; profilen är ett internt dokument med viktning, lönespann och bedömningsgrunder.
- »Ju fler krav, desto bättre kandidat« – nej, en för hög kravribba sållar enligt DO bort personer som hade klarat jobbet, och fler krav gör bedömningen otydligare.
- »Vi kan återanvända förra profilen« – slentrianmässigt kopierade profiler kan enligt DO leda till att lämpliga kandidater sorteras bort; gör om arbetsanalysen.
- »Kravprofilen är byråns jobb« – byrån kan hålla i arbetet, men det är du som vet vad rollen ska åstadkomma och som ansvarar för att kraven är sakliga.
Källor och lagrum
Det här bygger sidan på – och det är här du kontrollerar oss.
- DO, »Hundra möjligheter att rekrytera utan att diskriminera – det här visar forskningen« (2016), kapitlet om arbetsanalys och kravprofil
- 2 kap. 1, 2 och 4 §§ samt 3 kap. 5 § diskrimineringslagen (2008:567)
- Arbetsförmedlingen, »Omedveten diskriminering – ett dolt hinder för rätt kompetens« (27 januari 2026)
Vanliga frågor om kravprofil
En beskrivning av vad en tjänst kräver: arbetsuppgifter och mål, formella krav som utbildning och erfarenhet, och de personliga kompetenser som avgör om personen lyckas. Den tas fram före annonseringen och används som måttstock i urval, intervjuer, tester och referenstagning.
Den rekryterande chefen, ofta tillsammans med HR eller rekryteringsbyrån. Byrån kan leda arbetet och ställa frågorna, men innehållet måste komma från dig som vet vad rollen ska åstadkomma.
Nej. Krav som har samband med en diskrimineringsgrund är bara tillåtna om de är ett verkligt och avgörande yrkeskrav med ett berättigat syfte (diskrimineringslagen 2 kap. 2 §). Andra krav får du ställa, men DO råder att pröva om varje krav verkligen behövs för tjänsten – annars riskerar du att sortera bort kvalificerade sökande.
Få. Guiden om kompetensbaserad rekrytering rekommenderar tre till fem personliga kompetenser med en definition var. Fler gör att allt blir lika viktigt och att bedömningen glider isär.
Guider och sidor där kravprofil spelar roll
- Rekryteringsprocessen – steg för stegDe sju stegen i en rekrytering, hur lång tid den tar och vem som gör vad.
- Kompetensbaserad rekrytering – steg för stegKompetenser i kravprofilen, beteendebaserade frågor och en gemensam bedömningsskala.
- Intervjufrågor – 40 frågor att ställa som arbetsgivareFrågor per kompetens med följdfrågor, upplägg för en strukturerad intervju och frågorna diskrimineringslagen gör riskabla.
- Vad kostar en felrekrytering?Lön utan prestation, avveckling och ny rekrytering – räkna ut kostnaden med kalkylator.
- Rekryteringsföretag i Sverige
- Chefsrekrytering & executive search