Hoppa till innehåll

Guide · Rekryteringskartans redaktion · Uppdaterad

Intervjufrågor – 40 frågor att ställa som arbetsgivare

Den här guiden är för dig som håller i anställningsintervjun – som chef, HR-ansvarig eller rekryterare. Här finns 40 intervjufrågor grupperade efter vad du vill ta reda på, och till varje grupp en följdfråga som skiljer konkreta exempel från inövade svar. Ställ samma kärnfrågor till alla kandidater, och undvik frågor om graviditet, religion, hälsa och annat som hör ihop med diskrimineringsgrunderna.

Så använder du frågorna

Börja i kravprofilen, inte i frågelistan. Välj de frågor som prövar det rollen faktiskt kräver – en eller två per kompetens räcker – och ställ dem i samma ordning till alla kandidater. Då kan du jämföra svaren. Strukturen lönar sig: i en stor metaanalys av urvalsmetoder rankades strukturerade intervjuer högst när det gäller att förutsäga arbetsprestation (Sackett m.fl., Journal of Applied Psychology, 2022).

De flesta frågorna nedan är beteendebaserade: de börjar ofta med »Berätta om en gång när …« och handlar om något som har hänt. Hypotetiska frågor (»Hur skulle du göra om …«) visar hur någon resonerar, men inte vad personen har gjort, så använd dem sparsamt. Hur du kopplar frågorna till kompetenser och bedömer svaren på en gemensam skala går vi igenom i guiden Kompetensbaserad rekrytering.

40 intervjufrågor i sju grupper

Motivation och intresse för jobbet

Det frågorna visar: Om kandidaten har förstått vad jobbet går ut på och vill ha just det – eller mest vill bort från något annat.

  1. Vad fick dig att söka just den här tjänsten?
  2. Vad vet du om oss, och vad lockar dig med att arbeta här?
  3. Vad saknar du i ditt nuvarande jobb?
  4. Vilka arbetsuppgifter ger dig mest energi, och vilka skjuter du helst upp?
  5. Var vill du vara om tre år, och hur passar den här rollen in i det?

Bra följdfråga: Vad skulle få dig att tacka nej om du fick ett erbjudande?

Erfarenhet och kompetens

Det frågorna visar: Vad kandidaten faktiskt har gjort, inte vad hen säger sig kunna. Frågorna är beteendebaserade: de handlar om verkliga situationer, eftersom tidigare beteende säger mer än hypotetiska svar.

  1. Berätta om ett projekt eller en leverans du är stolt över. Vad var din del?
  2. Berätta om en gång när du gjorde ett misstag i jobbet. Vad hände, och vad gjorde du sedan?
  3. Berätta om en gång när du fick kritik på ditt arbete. Hur tog du emot den, och vad ändrade du?
  4. Ge ett exempel på när du förbättrade ett arbetssätt eller en rutin. Hur visste du att det blev bättre?
  5. Beskriv en uppgift som du gör bättre i dag än när du började i ditt nuvarande jobb. Vad förändrades?
  6. Hur ser en vanlig vecka ut i ditt nuvarande jobb – vad gör du själv och vad gör andra?
  7. Vilka av kraven i annonsen uppfyller du bäst, och var har du minst erfarenhet?

Bra följdfråga: Vad gjorde du själv, steg för steg – och vad blev resultatet?

Samarbete och kommunikation

Det frågorna visar: Hur kandidaten fungerar med andra när det skaver: oenighet, otydliga mandat och förseningar.

  1. Berätta om en gång när du behövde få med dig någon som du inte kunde bestämma över. Hur gjorde du?
  2. Berätta om en gång när du behövde ge en kollega obekväm återkoppling. Hur gick du till väga?
  3. Ge ett exempel på när ett arbete blev försenat. Hur höll du andra informerade?
  4. Berätta om ett samarbete med en annan avdelning eller en extern part som inte fungerade från början. Vad gjorde du?
  5. Vilken roll tar du oftast i en arbetsgrupp? Ge ett exempel från det senaste året.

Bra följdfråga: Hur skulle den andra personen beskriva samma situation?

Ledarskap – för chefsroller

Det frågorna visar: Hur kandidaten leder i praktiken: i svåra samtal, vid impopulära beslut och i den löpande uppföljningen.

  1. Berätta om en medarbetare som inte presterade tillräckligt bra. Vad gjorde du, och hur slutade det?
  2. Beskriv ett beslut du fattade som var impopulärt i gruppen. Hur förklarade du det?
  3. Hur har du utvecklat någon i ditt team? Ge ett konkret exempel.
  4. Berätta om en rekrytering du gjorde som inte blev som du hade tänkt. Vad lärde du dig?
  5. Hur följer du upp att gruppen når sina mål – vad tittar du på varje vecka?
  6. Berätta om en förändring du ledde där det fanns motstånd. Hur hanterade du det?

Bra följdfråga: Vad skulle dina medarbetare säga att du borde bli bättre på?

Problemlösning och omdöme

Det frågorna visar: Hur kandidaten tänker när det inte finns ett färdigt svar. Här passar också en hypotetisk fråga, särskilt till kandidater med kort erfarenhet.

  1. Berätta om ett problem som du löste utan att någon bad dig om det. Hur upptäckte du det?
  2. Beskriv ett beslut du fattade utan att ha all information du ville ha. Hur resonerade du?
  3. Berätta om en gång när du insåg att din första lösning inte fungerade. Vad gjorde du då?
  4. Du får två brådskande uppgifter från två olika chefer och hinner bara med den ena i dag. Hur gör du?
  5. Här är ett verkligt problem vi har just nu. Hur skulle du angripa det de första veckorna?

Bra följdfråga: Vad hade du gjort annorlunda i dag?

Värderingar och arbetssätt

Det frågorna visar: Om kandidatens sätt att arbeta passar ihop med hur ni faktiskt arbetar. Bestäm i förväg vad ni menar med en värdering, så att den inte blir ett annat ord för att ni tycker om personen.

  1. Berätta om en gång när du sa nej till något du tyckte var fel. Vad hände?
  2. I vilken typ av arbetsmiljö har du gjort ditt bästa arbete, och varför?
  3. Hur vill du få återkoppling från din chef? Ge ett exempel på återkoppling som hjälpte dig.
  4. Berätta om en gång när du och din chef prioriterade olika. Hur löste ni det?
  5. Vad betyder [en av era värderingar, till exempel ansvar] för dig i praktiken? Ge ett exempel från ditt nuvarande jobb.

Bra följdfråga: Vad gjorde du när det inte blev som du ville?

Praktiska frågor

Det frågorna visar: Om det praktiska går ihop, innan någon av er lägger mer tid på processen. Ställ samma praktiska frågor till alla kandidater.

  1. När kan du börja, och hur lång uppsägningstid har du?
  2. Vad har du för löneanspråk?
  3. Har du rätt att arbeta i Sverige?
  4. Tjänsten innebär [resor, kvällsarbete eller jour]. Fungerar det för dig?
  5. Rollen kräver [körkort eller certifikat]. Har du det?
  6. Vilka referenser kan vi kontakta, och när får vi kontakta din nuvarande chef?
  7. Är du med i andra rekryteringsprocesser som vi behöver ta hänsyn till i tidsplanen?

Bra följdfråga: Vad i ett erbjudande, utöver lönen, är viktigt för dig?

Ledarskapsfrågorna blir starkare om du prövar svaren i referenstagningen: fråga en tidigare medarbetare om samma situation som kandidaten beskrev.

Om lönen: fråga om löneanspråk, inte om nuvarande lön. Enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO) innebär EU:s lönetransparensdirektiv att arbetsgivaren inte får fråga om nuvarande eller tidigare lön, och att den sökande ska få veta ingångslön eller löneintervall. Sverige har ännu inte genomfört direktivet, trots att fristen gick ut den 7 juni 2026 – regeringen meddelade i mars 2026 att den vill skjuta upp genomförandet och omförhandla direktivet – men ett löneanspråk är det du behöver veta ändå.

Om rätten att arbeta: du som arbetsgivare måste enligt Migrationsverket själv kontrollera handlingar som visar att personen har rätt att arbeta i Sverige, och spara kopior under hela anställningen och minst tolv månader efter att den har upphört. Ställ frågan till alla kandidater, inte bara till några.

Så lägger du upp intervjun

  1. Förbered. Välj kärnfrågorna utifrån kravprofilen, bestäm bedömningsskalan och vem som gör vad. Är ni två intervjuare kan den ena ställa frågorna och den andra anteckna.
  2. Inled. Berätta hur intervjun går till, hur lång tid den tar och att du kommer att anteckna.
  3. Ställ kärnfrågorna. Samma frågor i samma ordning till alla, med följdfrågor tills du vet vad kandidaten själv gjorde. Ge kandidaten tid att tänka efter innan du går vidare.
  4. Ta det praktiska. Startdatum, löneanspråk, rätten att arbeta i Sverige och de krav tjänsten ställer på resor eller arbetstider.
  5. Låt kandidaten fråga. Avsätt ordentligt med tid – se avsnittet »Kandidatens frågor till dig« nedan.
  6. Avsluta med nästa steg. Berätta när kandidaten får besked och vad som händer sedan, till exempel en andra intervju, ett arbetsprov eller referenstagning.
  7. Bedöm direkt efteråt. Varje intervjuare bedömer för sig innan ni jämför, så att den som pratar först inte styr de andra.

Intervjuerna är steg fyra av sju i rekryteringsprocessen, efter urvalet och före tester, referenser och erbjudande.

Frågor du inte ska ställa

Diskrimineringslagen (2008:567) gäller redan innan någon är anställd: en arbetsgivare får inte diskriminera den som gör en förfrågan om eller söker arbete (2 kap. 1 §). Lagen har sju diskrimineringsgrunder – kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (1 kap. 1 och 5 §§).

Lagen räknar inte upp några förbjudna frågor. Det som är förbjudet är att missgynna en sökande genom att behandla hen sämre än andra, om det har samband med en diskrimineringsgrund (1 kap. 4 §). Men frågan spelar roll ändå. Om en sökande som inte fick jobbet visar omständigheter som ger anledning att anta diskriminering, är det arbetsgivaren som måste visa att diskriminering inte har förekommit (6 kap. 3 §). En fråga om graviditet eller religion i intervjun kan bli en sådan omständighet – och svaret är ändå ingenting du får använda.

Undvik frågor omVarförFråga i stället
Graviditet, barn, familjeplanering och föräldraledighetKan vara diskriminering som har samband med kön. Föräldraledighetslagen förbjuder dessutom missgynnande som har samband med föräldraledighet – redan när du väljer vem som kallas till intervju.»Tjänsten innebär resor två dagar i veckan. Fungerar det för dig?« – till alla kandidater.
Ålder och planer på att gå i pensionÅlder är en diskrimineringsgrund.Fråga om den erfarenhet rollen kräver.
Religion och trosuppfattningDiskrimineringsgrund och känslig personuppgift.»Schemat innehåller helgarbete. Fungerar det för dig?«
Hälsa, sjukdomar och sjukfrånvaroFunktionsnedsättning är en diskrimineringsgrund, och uppgifter om hälsa är känsliga personuppgifter.Beskriv vad jobbet kräver, till exempel tunga lyft eller nattarbete, och fråga om det fungerar.
Ursprung, hudfärg, modersmål och föräldrarnas bakgrundEtnisk tillhörighet omfattar nationellt eller etniskt ursprung och hudfärg.Fråga om de språkkunskaper jobbet kräver och om rätten att arbeta i Sverige – till alla.
Sexuell läggning, partner och könsöverskridande identitet eller uttryckDiskrimineringsgrunder, och sexuell läggning är en känslig personuppgift.Ingen – det har inget med jobbet att göra.
Facklig tillhörighet och politiska åsikterKänsliga personuppgifter enligt dataskyddsförordningen.Ingen – det har inget med bedömningen att göra.
  • Graviditet. DO skriver att du inte måste anställa en sökande som berättar att hon väntar barn, men att hon ska behandlas på samma villkor som alla andra. Du får inte välja bort en sökande av skäl som har samband med föräldraledighet eller graviditet. Föräldraledighetslagen (1995:584) 16 § förbjuder missgynnande som har samband med föräldraledighet när arbetsgivaren tar ut sökande till anställningsintervju och beslutar i anställningsfrågan.
  • Språk. Ställ krav på de språkkunskaper som jobbet förutsätter, inte på modersmål. I ett tillsynsbeslut i oktober 2026 bedömde DO att kravet »modersmål svenska« i en platsannons var indirekt diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, eftersom det missgynnar den som talar flytande svenska men har ett annat modersmål.
  • Känsliga personuppgifter. Det kandidaten svarar och du antecknar är personuppgifter. Uppgifter om bland annat etniskt ursprung, politiska åsikter, religion, facklig tillhörighet, hälsa och sexuell läggning är känsliga personuppgifter, och enligt Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) är det normalt inte tillåtet för en arbetsgivare att behandla sådana uppgifter i en rekrytering.
  • Undantag. Särbehandling vid anställning kan vara tillåten om en egenskap som har samband med en diskrimineringsgrund är ett verkligt och avgörande yrkeskrav på grund av arbetets natur eller det sammanhang där arbetet utförs, om kravet har ett berättigat syfte och är lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet. Särbehandling på grund av ålder kan vara tillåten om den har ett berättigat syfte och medlen är lämpliga och nödvändiga (2 kap. 2 §).

Kandidatens frågor till dig

Intervjun går åt båda hållen – kandidaten bedömer också er. Var beredd att svara konkret på det här:

  • Vad som ska vara uppnått efter de första sex till tolv månaderna, och hur det följs upp.
  • Teamet och chefen: vilka kandidaten ska arbeta med och hur chefen leder.
  • Lönen: ha ett lönespann klart innan intervjun, och var tydlig med vad som går att förhandla om.
  • Anställningsformen: om anställningen börjar med provanställning, hur lång den är och vad som avgör om den övergår i en tillsvidareanställning.
  • Arbetstider och plats: vad som gäller för distansarbete, resor och flexibla tider.
  • Processen: hur många steg som återstår och när kandidaten får besked.

Kandidatens frågor säger också något: om hen har läst på och har tänkt på hur jobbet ser ut i praktiken.

Efter intervjun

  • Anteckna det kandidaten sa, inte ditt intryck. »Beskrev hur hon omförhandlade leveransplanen med kunden« går att jämföra; »verkade driven« gör det inte.
  • Bedöm var för sig, sedan tillsammans. Sätt betyg per kompetens innan ni diskuterar, enligt samma skala för alla kandidater.
  • Dokumentera varför. En sökande som inte fick jobbet, eller inte kallades till intervju, har rätt att på begäran få en skriftlig uppgift om vilken utbildning, yrkeserfarenhet och andra meriter den hade som fick jobbet eller kallades till intervju (diskrimineringslagen 2 kap. 4 §). Med en dokumenterad bedömning mot kravprofilen kan du svara.
  • Spara inte längre än nödvändigt. Enligt IMY får intervjuanteckningar sparas så länge de behövs för rekryteringen och så länge den sökande kan vidta rättsliga åtgärder. Sedan ska de som utgångspunkt raderas eller avidentifieras.
  • Pröva det du har bedömt. Ta referenser och be om konkreta exempel på samma kompetenser – se Referenstagning. För roller med ekonomiskt ansvar eller känslig information kan en bakgrundskontroll vara motiverad.
  • Planera provanställningen. Bestäm vad som ska vara uppnått innan prövotiden går ut – se Provanställning.

Rekryterar du till staten gäller dessutom att avseende ska fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet (regeringsformen 12 kap. 5 §). Mer om vad som gäller i offentlig sektor finns i guiden Rekrytering till offentlig sektor.

Vanliga frågor

Frågor som prövar kraven i kravprofilen. En bra grund är beteendebaserade frågor om verkliga situationer – motivation, erfarenhet, samarbete, problemlösning, värderingar och, för chefer, ledarskap – kompletterade med praktiska frågor om startdatum, löneanspråk och rätten att arbeta i Sverige. Ställ samma kärnfrågor till alla kandidater och följ upp tills du vet vad kandidaten själv gjorde.

En intervju där alla kandidater får samma frågor i samma ordning och där svaren bedöms på en skala som är bestämd i förväg. I en stor metaanalys av urvalsmetoder rankades strukturerade intervjuer högst när det gäller att förutsäga arbetsprestation (Sackett m.fl., Journal of Applied Psychology, 2022).

Diskrimineringslagen räknar inte upp förbjudna frågor, men en arbetsgivare får inte diskriminera den som söker arbete på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Frågor om graviditet, familjeplanering, religion, hälsa, ursprung eller sexuell läggning ger dig ingen information du får använda, och om kandidaten inte får jobbet kan frågan bli en omständighet som talar för diskriminering. Undvik dem.

Du bör inte göra det. Enligt Diskrimineringsombudsmannen får du inte välja bort en sökande av skäl som har samband med graviditet eller föräldraledighet, och gravida skyddas av diskrimineringslagen, eftersom missgynnande på grund av graviditet kan vara diskriminering som har samband med kön. Föräldraledighetslagen förbjuder också missgynnande som har samband med föräldraledighet när arbetsgivaren väljer ut vem som kallas till intervju och när den beslutar om anställning.

Enligt EU:s lönetransparensdirektiv ska arbetsgivare inte få fråga om nuvarande eller tidigare lön, och den sökande ska få veta ingångslön eller löneintervall. Direktivet är inte genomfört i svensk lag: genomförandefristen den 7 juni 2026 har passerat, och regeringen meddelade i mars 2026 att den vill skjuta upp genomförandet och omförhandla direktivet. Fråga om löneanspråk i stället – det är det du behöver veta ändå.

Enligt Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) får ansökningshandlingar, intervjuanteckningar och referenser sparas så länge de behövs för rekryteringen och så länge den sökande kan vidta rättsliga åtgärder. Därefter ska de som utgångspunkt raderas eller avidentifieras. Vill ni spara uppgifterna inför en framtida rekrytering krävs kandidatens samtycke.

Nästa steg

En intervju som missar något viktigt blir dyr först senare – se Vad kostar en felrekrytering? Vill du ha hjälp med intervjuerna? Jämför rekryteringsföretag och fråga hur de lägger upp intervjuer och bedömning, eller läs Så väljer du rätt rekryteringsföretag.

Underlag: diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. 1, 4 och 5 §§, 2 kap. 1, 2 och 4 §§ och 6 kap. 3 §; föräldraledighetslagen (1995:584) 16 §; regeringsformen 12 kap. 5 §; DO, frågor och svar om arbetslivet (»En arbetssökande berättar att hon väntar barn – måste jag anställa henne?«), tillsynsbeslut DO 2026/2070 (30 oktober 2026) och »Lönetransparens för dig som är arbetstagare eller arbetssökande« (uppdaterad 17 juni 2026); regeringen.se om lönetransparensdirektivet (26 mars 2026); IMY, »Rekryteringssystem och kompetensdatabaser« och »Känsliga personuppgifter« (båda uppdaterade 15 juni 2026); Migrationsverket, »Vem får du anställa?«; Sackett, P. R., Zhang, C., Berry, C. M. och Lievens, F., »Revisiting Meta-Analytic Estimates of Validity in Personnel Selection«, Journal of Applied Psychology, 2022. Intervjufrågorna är exempel och ska anpassas till rollen. Guiden är inte juridisk rådgivning – i tveksamma fall, fråga en arbetsrättsjurist.

Få offert från byråer i Sverige

Svara på ett par frågor om behovet – vi matchar och återkommer inom en dag.

  • Kostnadsfritt och utan bindning
  • Du får förslag på 2–4 matchande byråer
  • Du väljer själv vilka du går vidare med

Vi använder uppgifterna för att matcha dig med byråer. Se integritetspolicy.