Ordlista · Uppdaterad
Employer branding
Employer branding är arbetet med arbetsgivarvarumärket: hur ett företag uppfattas som arbetsgivare av nuvarande och möjliga medarbetare, och de insatser som ska göra bilden både sann och attraktiv. Det påverkar vilka som söker, vad de kräver och hur mycket rekryteringen kostar.
Varje rekrytering börjar med en fråga kandidaten ställer sig innan du vet att hen finns: vill jag jobba där? Svaret styr hur många som söker, vilka som söker och vad de kräver i lön. Ett svagt arbetsgivarvarumärke betalas därför i längre processer, fler timmar search och högre arvoden.
Enligt SCB (tredje kvartalet 2025) hade 46 % av arbetsgivarna upplevt rekryteringsproblem det senaste halvåret, oftast för att sökande med rätt utbildning eller erfarenhet saknades eller hade högre lönekrav än planerat. När kandidaterna är få blir bilden av arbetsgivaren ett konkurrensmedel.
Vad värderar kandidaterna?
Bemanningsföretaget Randstad gör årligen undersökningen Employer Brand Research med Kantar TNS; 2025 års svenska del bygger på 4 054 svarande som bedömer landets 150 största arbetsgivare. De fem kriterier svenska arbetstagare oftast anger som viktiga är attraktiv lön och förmåner, trevlig arbetsmiljö, balans mellan jobb och fritid, anställningstrygghet och intressanta arbetsuppgifter. Lön har toppat tre år i rad, medan generation Z sätter arbetsmiljön främst.
Employer branding är alltså inte en kampanj utan villkoren. Lön, arbetsmiljö, flexibilitet och trygghet går inte att kommunicera sig till – de måste finnas och sedan beskrivas så att rätt kandidater känner igen sig. Kandidaten kontrollerar dessutom bilden i intervjun, hos bekanta på företaget och under onboardingen; ett löfte som inte håller ger uppsägningar under provanställningen i stället för söktryck.
Employer branding, annonsen och diskrimineringslagen
Arbetsgivarvarumärket syns tydligast i platsannonsen, och där gäller samma regler som i resten av rekryteringen. Enligt 2 kap. 1 § diskrimineringslagen (2008:567) får du inte diskriminera den som söker arbete, och DO:s vägledning »Hundra möjligheter att rekrytera utan att diskriminera« (2016) visar hur ordval, bilder och kanalval avgör vem som känner sig välkommen att söka. Rekrytering och befordran ingår dessutom i de aktiva åtgärder du ska arbeta med enligt diskrimineringslagen 3 kap. 5 §.
- Beskriv jobbet och villkoren konkret – lön eller lönespann, arbetstider, distans – i stället för adjektiv om kulturen.
- Låt annonsens krav vara kravprofilens krav; utfyllnad smalnar av sökfältet.
- Granska bilder och tilltal: vem ser ut att arbeta på företaget, och vem saknas?
- Svara alla som sökt och håll tidsplanen – kandidatupplevelsen styr du helt själv.
- Mät: kvalificerade sökande per annons, tid till tillsättning, andel som tackar ja och andel som slutar under första året.
Vanliga missförstånd
- »Employer branding är marknadsavdelningens jobb« – kommunikationen kanske, men innehållet är lön, ledarskap och arbetsmiljö: chefernas och HR:s ansvar.
- »Det handlar om att synas på topplistor« – listorna mäter kännedom om landets största arbetsgivare; för de flesta företag är frågan om rätt kandidater i rätt yrke vet vad du erbjuder.
- »Ett starkt varumärke gör att vi kan betala mindre« – lön och förmåner är enligt Randstad 2025 det kriterium flest anger som viktigt; varumärket breddar urvalet men ersätter inte villkoren.
- »Det går inte att mäta« – sökande per annons, tid till tillsättning och andel som tackar ja har du redan.
Källor och lagrum
Det här bygger sidan på – och det är här du kontrollerar oss.
- Randstad, »Employer Brand Research 2025 – Sweden Guide« (4 054 svarande i Sverige, Kantar TNS)
- SCB, »Lediga jobb och rekryteringsbehov, tredje kvartalet 2025« (27 november 2025)
- 2 kap. 1–2 §§ och 3 kap. 5 § diskrimineringslagen (2008:567)
- DO, »Hundra möjligheter att rekrytera utan att diskriminera – det här visar forskningen« (2016), kapitlet om annons och mediekanal
Vanliga frågor om employer branding
Arbetet med arbetsgivarvarumärket: hur företaget uppfattas som arbetsgivare av nuvarande och möjliga medarbetare, och insatserna för att göra bilden sann och attraktiv. Det omfattar villkoren, kulturen, kommunikationen och hur kandidater behandlas i rekryteringen.
Enligt Randstad Employer Brand Research 2025, med 4 054 svarande i Sverige, är det attraktiv lön och förmåner, följt av trevlig arbetsmiljö, balans mellan jobb och fritid, anställningstrygghet och intressanta arbetsuppgifter. Generation Z sätter arbetsmiljön före lönen.
Ett attraktivt arbetsgivarvarumärke ger fler kvalificerade sökande och kortare tid till tillsättning, vilket minskar behovet av search och byrå. Vad en rekrytering kostar med och utan byrå visar guiden vad kostar en rekrytering.
Krav som missgynnar sökande på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, om de inte är ett verkligt och avgörande yrkeskrav (diskrimineringslagen 2 kap. 2 §). Vilka frågor du bör undvika i intervjun står i guiden om intervjufrågor.
Guider och sidor där employer branding spelar roll
- Vad kostar en rekrytering?Arvode 1,8–2,5 × månadslön – kostnad per lön och yrke, med kalkylator.
- Intervjufrågor – 40 frågor att ställa som arbetsgivareFrågor per kompetens med följdfrågor, upplägg för en strukturerad intervju och frågorna diskrimineringslagen gör riskabla.
- Rekryteringsprocessen – steg för stegDe sju stegen i en rekrytering, hur lång tid den tar och vem som gör vad.
- Rekryteringsföretag i Sverige
- Rekryteringsmarknaden 2026 i siffror